Vi lämnar Västra Ämtervik och Johannes, kanske mer känd som
JOH900, vid kl 16 på lördagen. Vid tankuppfyllning i Charlottenberg noteras
drygt 0.9 i snittförbrukning samt ett fullständigt kaos på macken, med turister
på både längden, bredden och tvären.
En rätt händelselös sträcka faktiskt, utan mycket att skriva
hem om. MEN – hmm, hur ska jag säga det – ja min pärla har faktiskt börjat visa
svaghetstendenser efter en helt felfri resa 2012. Eller det kanske är ägaren
som står för dem förresten. Nå, vindrutan har spruckit – rakt av. Den gillar
tydligen inte kalkberikat Värmlandsvatten och bestämde sig för att smälla av
vid tvätten igår. Värre ändå är att tänddelarna inte tycks må så bra. Ett
veritabelt fyrverkeri dånar ur avgassystemet vid laddtryck, så nu är det
nedställt till furiösa 0,5 bars grundladd. Det känns ju lite onödigt måste jag
medge, att inte se över en så enkel servicedetalj som tänddelar innan avfärd.
Däremot går det kanonbra att byta primärväxel i lådan utan dubier… Suck. Nu
blir det till att leta rotor, fördelarlock och eventuellt även tändkablar. Att
vi inte har såna, livsnödvändiga saker med oss behöver ni knappast poängtera
eftertänksamheten i, eller snarare avsaknaden av den.
Vi slog läger strax öster om Noresund. Idag, söndag, forsar
vi (nej förresten, snarare lunkar) vidare väster ut. Vi har inte bestämt oss
för om vi ska ta ner mot Stavanger och Kjeragsbolten eller om vi ska ta av
norrut och gardera med en dag extra vid Geiranger om inte vädrets makter är med
oss. Vi har sett Dalsnibba från ett regnmoln, i år vill vi gärna se omgivningen
också.
Hugo meckar avgassystem - förvånade?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar